Vår serie med porträtt av kvinnor, som på ett eller annat sätt varit förebilder eller föregångare i den feministiska kampen, fortsätter. Idag är det dags för Kerstin Hesselgren, utbildad sjuksköterska, fältskär och skolkökslärarinna men också riksdagsledamot och delegat i Nationernas förbund, numera FN. Kerstin Hesselgren har med rätta kallats ”Kerstin den första”.

Kerstin Hesselgren 1872-1962 

Hösten 1921 ägde det första demokratiska riksdagsvalet rum i Sverige där kvinnor var såväl röstberättigade som valbara. Fem kvinnor valdes detta år in i Sveriges Riksdag: Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Kerstin Hesselgren. Kerstin Hesselgren var den första och enda kvinnan att ta plats i riksdagens första kammare. Riksdagen bestod på den tiden av två kamrar och första kammarens ledamöter utsågs av landstingen och andra kammarens ledamöter var direktvalda av de röstberättigade. Hesselgren valdes in på mandat för Liberala samlingspartiet med stöd av Socialdemokraterna. En kvinnas närvaro i riksdagen gav talmannen visst huvudbry men han bestämde sig snabbt för att en kvinna är ingen kvinna och fortsatte tilltala ledamöterna med ”mina herrar”.

Hesselgren var en mycket bra talare och respekterad för sina kunskaper och klokhet. I sin politiska gärning förde hon upp nya frågor på dagordningen i riksdagen, bl.a. kvinnors utbildning, rätt till statliga tjänster, lika lön för män och kvinnor, sexualupplysning och preventivmedel.

Kerstin Hesselgren var också en av grundarna av Svenska Kvinnors Vänsterförbund och valdes 1931 till dess ordförande. SKV är ett partipolitiskt obundet, feministiskt och pacifistiskt kvinnoförbund med hjärtat till vänster. Det är fortfarande aktivt. Hesselgren engagemang för fred och internationella frågor förde henne även till Nationernas förbund, nuvarande FN, där hon som Sveriges första kvinnliga delegat främst arbetade med sociala frågor som rörde kvinnor och barn.

Yrkesmässigt intresserade sig Kerstin Hesselgren för områden som ledde till att hon som landets första kvinna fick tjänster som inspektris. Hon tog sig an olägenheter som fukt, mögel och ohyra i bostäder, inspekterade hygien i skolkök och kontrollerade säkerhet och andra arbetsförhållanden på arbetsplatser runt om i landet.

Kerstin Hesselgren tillhörde också den s.k. Fogelstadgruppen. Denna grupp, bestående av förutom Hesselgren, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner, grundade Kvinnliga medborgarskolan på gården Fogelstad i Sörmland, en folkhögskola för kvinnor som drevs mellan åren 1925 till 1954. Under årens lopp deltog hundratals kvinnor i skolans undervisning, lyssnade på föreläsningar och diskuterade kvinnor och kvinnors villkor inom samhällets alla områden. Gruppen medverkade också flitigt i veckotidningen Tidevarvet som 1923-1936 gavs ut av Frisinnade kvinnors riksförbund. Tidningen hade en politisk-kulturell karaktär med artiklar som rörde litteratur, kultur och olika samhällsfrågor, som exempelvis abort, prostitution och äktenskapslagstiftning. Tidningen tog även ställning i internationellt politiska frågor och fördömde både nazism och stalinism, många gånger sett utifrån ett kvinnoperspektiv. Författaren och rösträttskämpen Elin Wägner, som några år var redaktör, publicerade flera noveller i tidningen. Dagsaktuella Elin Wägner har varit föremål för flera uppmärksammade biografier nu under senare år, senast den av Ulrika Knutson, Den besvärliga Elin Wägner från 2020.

1987 inrättade riksdagen en gästprofessur till hennes minne. Innehavaren av professuren skall vara en utländsk kvinnlig framstående forskare inom området humaniora och samhällsvetenskap. År 2021 innehas gästprofessuren av Sujata Patel, professor i politisk sociologi vid Shimla, Indian Institute of Advanced Study, India. Hon kommer under sin tid i Sverige vara verksam vid Umeå universitet.

Uppdaterades: 21 mar 2021